Att skiljas handlar sällan bara om juridik. Det är ofta en av livets mest omvälvande perioder, känslomässigt, praktiskt och ekonomiskt. Nu föreslås stora förändringar i hur skilsmässor och bodelning ska gå till, med målet att göra processen både snabbare och tryggare.

En statlig utredning visar att dagens bodelningsprocess ibland kan användas på ett sätt som skadar snarare än hjälper. Förhalningar och passivitet kan skapa ekonomiska låsningar och hindra en part från att gå vidare, något som i vissa fall beskrivs som en form av fortsatt kontroll efter separationen.

De föreslagna lagändringarna syftar till att komma åt just detta och samtidigt stärka skyddet för den som befinner sig i en utsatt situation. Förslagen är tänkta att träda i kraft den 1 juli 2027, om riksdagen väljer att gå vidare med dem.

För att få en tydligare bild av vad förändringarna faktiskt innebär i praktiken tog vi kontakt med Alma Gustavsson på Juristgruppen Väst AB.

Vad är några av de ändringar som lagförslaget innebär?

Utredningen föreslår bland annat att kravet på betänketid tas bort i de fall där endast en av makarna motsätter sig skilsmässan. Betänketid ska dock även fortsättningsvis gälla när det finns barn under 16 år.

Vidare föreslås att dom på äktenskapsskillnad ska meddelas direkt när den sex månader långa betänketiden löpt ut. I dag krävs att makarna aktivt begär fullföljd efter betänketidens slut för att skilsmässan ska kunna genomföras.

Förslaget innebär också att en tidsgräns införs för att begära bodelning. En sådan begäran ska göras senast tio år efter skilsmässan, annars anses makarna ha accepterat den faktiska fördelning som redan skett.

Eftersom vi inte arbetar med den processuella delen av bodelningar är detta endast några av de förändringar som utredningen föreslår för att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för personer som vill skiljas.

Varför tycker du att det är viktiga lagförändringar?

För mig är syftet bakom förslaget, att motverka ekonomiskt våld, det viktigaste. Oavsett om riksdagen beslutar att genomföra förslagen har utredningen visat att bodelningsprocessen kan utnyttjas som ett verktyg för kontroll, till exempel genom att förhala processen.  

Förslagen är ännu inte beslutade, men pekar mot ett tydligt skifte i hur bodelningar ska hanteras framöver. Med ökat fokus på både effektivitet och skydd kan regelverket komma att spela en avgörande roll för hur människor tar sig igenom en separation.

Alma Gustavsson, Juritsgruppen Väst AB