Årets första halvår har varit ett av de mest händelserika och stökiga under de drygt fyra årtionden som jag arbetat inom finansbranschen. Vi är nog många som hoppas på en lugnare andra halva. Förhoppningsvis blir det så. Men det finns gott om anledningar till fortsatt volatilitet och geopolitiska överraskningar. Omvärldsläget kan bli bättre såväl som sämre.

Mellanöstern och oljepriset

Förhoppningarna om ett fredsavtal mellan Iran och USA, och därmed ett fullständigt öppnande av Hormuz-sundet, grusades innan bläcket hunnit torka på avtalet. Oljepriser ligger därför kvar på höga nivåer, om än lägre än tidigare rekordnivåer. Historien talar dessvärre emot långvariga fredsavtal i Mellanöstern. I grund och botten – för makroekonomer – handlar det om oljepriset. Det högre oljepris vi redan haft under lång tid har gett, och kommer fortsätta ge, inflationsimpulser till världens ekonomier långt efter det att oljepriset normaliserats.  Det i sin tur påverkar centralbankers styrräntor vilket får effekt på såväl konsumtion, och därmed tillväxt, som växelkurser. Vissa centralbanker har redan höjt styrräntan – andra väntas följa efter. Det framtida oljepriset kommer fortsatt vara en av de viktigaste parametrarna.

Ukraina och Ryssland

Vad avser Ukrainakriget har momentum skiftat till Ukrainas fördel, enligt många bedömare. Stora framsteg inom såväl utveckling som produktion av drönare och en målmedveten strategi som inriktat sig på rysk oljeproduktion har lett till en alltmer sargad rysk ekonomi. Det, tillsammans med stora ryska förluster av soldater samt svårigheter att rekrytera mer kanonmat, skulle kunna tvinga Ryssland till förhandlingsbordet. En för ovanlighetens skull glädjande geopolitisk utveckling. 

Klimatförändringarna

Nya värmerekord har slagits i stora delar av norra Europa under juni och juli och samtidigt rasar enorma skogsbränder på många ställen i Spanien och Frankrike – en påminnelse om att klimatförändringarna inte tar sommarsemester. På global nivå höjs ett varningens finger för en ”super” El Niño – ett naturligt, återkommande varmt väderkaos, med kraftiga översvämningar, svår torka och kraftiga bränder som resultat. Oaktat människoskapade eller naturliga väderomslag, medför ett generellt varmare klimat stigande elpriser; det har gått åt mer el att kyla av Europa under somrarna än att värma upp det på vintrarna de senare åren enligt forskare. Klimatförändringarna kan också innebära högre livsmedelspriser (inflation) samtidigt som kostnaderna för att hantera ett argare väder stiger.  En ”super” El Niño kombinerat med den accelererande uppvärmningen bådar inte gott.

Valet och inflationen

På hemmaplan står naturligtvis valet i fokus.  Men det kräver sin egen krönika (den tar vi efter sommaren). Man kan i alla fall konstatera att såväl sittande regering som opposition drar hårt i statsfinanserna med hela tiden nya löften om nya pengar till väljarna. Vi har redan sett sänkta skatter på såväl mat som drivmedel. Elbidrag har betalats ut. Under Almedalsveckan pratades det om såväl höjda barnbidrag som andra bidragsökningar, om än från olika håll. Det mesta talar för att hushållen kommer få ytterligare klirr i kassan när vi närmar oss valet. Och det i ett läge där köpkraften aldrig varit större. Med positiva geopolitiska nyheter (Iran-USA och Ukrainakriget) kan hushållen släppa handbromsen och dra i gång såväl konsumtion, inflation som tillväxt.

Just den låga inflationen har ju varit något som smekt hushållen medhårs. Den finansiella örfilen efter de kraftiga räntehöjningarna i spåren av pandemi och kriget i Ukraina svider fortfarande. En låg inflation gör att Riksbanken inte behöver höja styrräntan lika tidigt och lika mycket som andra centralbanker vars inflationsprognoser ser mindre gynnsamma ut. Skillnaden i styrränteprognoserna mellan olika centralbanker påverkar också den svenska kronan. Sedan förväntningarna på att den amerikanska centralbanken skulle sänka styrräntan tre gånger förändrats till räntehöjning har den svenska kronan försvagats ordentligt.

Inflation, räntor och valutor har också en påverkan på börser. Börser som enligt många experter redan lever farligt på grund av extremt höga värderingar inom AI och –techsektorn. Hösten har alla ingredienser för att bli spännande, volatil men kanske också glädjande om geopolitiken för en gångs skull överraskar positivt. Det hoppas i alla fall jag.

Text: Olof Manner, seniorrådgivare på Swedbank.